Jag har varit lite motsträvig med att se vilken nytta jag skulle ha av en ipad. Efter torsdagens lärorika webbinarium däe Anna, Erika och Malin på ett inspirerande sätt berättade hur de arbetade med ipads i förskolan (Anna och Erika) och skolan (Malin) har jag blivit lite nyfiken på hur min barngrupp skulle ta emot ipaden vad skulle de använda den till? Vad måste jag lära mig för att kunna förstå ipaden osv som vanligt en massa tankar som snurrar runt i mitt huvud. Jag kanske skulle våga att ge mig på att prova ipaden som ligger i personalrummet. Den kanske inte är så farlig ändå...
Den här kursen tror jag har bidragit till motivation och lust till att pröva nya saker. Jag har fördjupat vissa tankar jag haft redan innan kursen fått kunskap om nya frågor och funderingar och framförallt fått ta del av alla kursdeltagares tankar och reflektioner.
Jag tar med mig de verktyg jag fått i kursen för att försöka få igång reflektioner i mitt arbetslag.
Hur har ni andra gjort för att få igång dessa reflekterande samtal?
På min förskola pratar jag ofta om kursen...dess innehåll och intressanta litteratur. De jag arbetar med är precis som jag, unga i yrket, med nyare utbildningar och på en ny förskola....så de är väldigt tacksamma. Tillsammans tar vi striden om inköp av tex litteratur, teknik osv. Vet att iaf minst en av mina kollegor (vi är 6st) skall söka kursen till hösten.
SvaraRaderaVad roligt. Ja min ena kollega är också inne på att söka kursen till hösten jag hoppas att hon gör det. Jag tror att vi till viss del kan kompetensutveckla varandra men ibland behöver vi också ha läst samma litteratur och fått reflektera öer hur vi tycker själva. Mitt arbetslag har förändrats senaste månaden men jag kan uppleva att min kollega som är mest nyexad faktiskt är den som inte vill framåt. Hon ser inte nyttan med att läsa kursen. Jag tror att det är viktigt att ha gemensamma mål i arbetslaget men också att orka driva själv även i motvind.
RaderaJag har också försökt prata om kursen när det varit tillfälle. Det svåra är att få kollegor att verkligen fundera över de olika delarna. Speciellt efter att jag läst Svenning och hade massor med funderingar om hur delaktiga barnen verkligen är i dokumentationen så var det en pedagog som sa: Det är jag som bestämmer var teckningarna ska hänga. När jag då frågade om hon hade frågat barnen om hon fick sätta upp dem så förstod hon inte alls (såg det ut som).Men senare kom hon och sa att hon hade funderat mycket på min fråga och nu frågar hon alltid barnen och hon upplever att barnen uppskattar frågan:)
SvaraRadera